Drifter

En fantasi undersöker möjligheter, den har potential. Spänning brukar definieras som potentialskillnad. Där man fantiserar upp står alltså en sånning. Drivfjädern till vår rörelsemekanism spänns, och när spänningen släpps fri uppstår drifter. I den uppkomna strömmen samlas medvetande i olika punkter och bildar ett överskott. I andra punkter skapar den drivande strömmen underskott. Överflöd och brist är upphov till behov.

Drifternas indelning

Freud såg sexualdriften som de psykiska händelsernas ursprung. Den kn delas upp i två.. En kärleksdrift och en aggressionsdrift. Sex innefattar normalt smek och i urartade fall våldtäkt. Den extremaste formen av aggressivitet är att döda. Aggressionsdriften är en dödsdrift. I motsats är då kärleksdriften en livsdrift.

Liv och död

Födelse och död definieras utifrån kontakt. Att födas är att få sin kontakt tänd. Att dö är att få kontakten släckt. Eftersom kärlek är en livsdrift är kärlek förmågan att tända kontakt. Aggressivitet är förmågan att släcka kontakt.
   Människan har social behov, hon behöver kontakt och kärlek är en livsnödvändighet. Man kan fråga sig varför möjligheten till aggressivitet uppstått. Aggressivitet är att kämpa (segra), detta kan förvärras till att strida (skada) och i sin extremaste form att kriga (döda).

Sexualdriften

Sexualdriften är en drift att avla. Som naturkraft skapar driften ett behov att avla barn. Människan lever på två plan, hon är både en natur- och en kulturvarelse. På kulturplanet används sexualdriften till att avla, skapa konstprodukter.

Slutsats

Ursprunget till våra drifter är fantasin. De rörelser som uppstår kan användas både livsbejakande och livsförnekande. Aggression verkar mest kunna knytas till det biologiska livet. Eftersom människan också är en kulturvarelse kan man tro och hoppas att kärlekens seger är hennes slutgiltiga mål.