Stress handlar om vilken hastighet den process man försöker följa har i förhållande till den egna förmågan. Den styrande modellen kan vara yttre, pålagd av en ledning, eller inre, beslutad av aktören själv.Att vara stressad minskar förmågan att handla skickligt. Att kulturens kontext är harmonisk är speciellt viktigt.

Stresskalan

Relationen mellan hastigheten hos den modell man vill efterlikna och och takten man är förberedd att handla i styr upplevelsen. Aktören upplever något i spannet uttråkad – lugn – stressad – panikslagen.

Uttråkad

När man styrs av något alltför långsamt utnyttjar man inte sin fulla kapacitet. Verksamheten upplevs som okvalificerad och resultatet blir uttråkning.

Lugn

När modellen för handlandet svänger i resonans med takten i handlandet upplever man lugn, och kan vila i passivitet samtidigt som man är aktiv.

Stress

Om styrningen tvingar fram en arbetstakt som pressar aktören att överanstränga sig har stress uppstått.

Panik

När handlingsmodellen rusar så fort att aktören inte hinner handla befinner hen sig i panik.

Stressens följder

Stress är en biologisk signal på att överlevnaden är hotad, den stressade övergår till att agera enligt automatiska mönster. Den högre kunskapen blockeras, och det är svårt att fatta rationella beslut.

Kulturen

Förmågan att tillgodogöra sig kultur kräver reflektion. Ett konstverk uppmuntrar till tankar. Upplevelse är inte det centrala, det viktiga är minnet av upplevelsen.
   Eftersom kultur kräver eftertanke hindras den av stress, som reducerar kapaciteten till högre förmågor.

Kulturstressorer

I kulturdebatten framförs ofta bevis för konstnårernas utsatta ekonomiska situation. Att inte veta att man har resurser att klara vardagen blockerar förmågan att skapa, som bygger på högre kunskaper.
   Ett konstverk blir inte dubbelt så bra bara för att konstnären får fördubblad inkomst, men en ohållbar ekonomi omöjliggör effektivt skapande. Kultur saknar ofta värde som handelsvara, så frågan blir: Hur ska konstnärerna garanteras en anständig ekonomi?