Prosa i små stycken

Artikel

Vi kan sitta med papper och penna för att forma texter på olika sätt. Poeten Salvador vill utveckla sitt skrivande av prosa. Han presenterar några korta stycken.

Prosa om kortspel

Jag blandade den slitna kotleken, en Öbergs, och delade sedan ut. Eftersom du saknar pokeransikte, så såg jag omedelbart att du fått bra kort. Men du visste inte att jag ställt en spegel på bokhyllan bakom dig, så jag kunde se dina kort. Trots din perfekta giv besegrade jag dig.

Efteråt avslöjade jag mitt tilltag. Först stirrade du på mig. Sedan stängde du av kaffebryggaren och sa att jag kunde göra mitt kaffe själv.

Räkneproblem

Ett problem när undervisningen i matematik på högskolan började, var vilken räknesticka vi skulle välja.

De mest rättframma kastade sig in i räknandets brännande flammor, och valde trots kostnaden den största varianten. Mer försynta höll sig i stället till den minsta storleken. Själv gick jag medelvägen, och valde ingenjörens normalstorlek, men med en lyxdetalj. Stickan hade nämligen ett lås som kunde fixera det beräknade resultatet.

Sedan kom den elektroniska räknedosan.

Pojklekar

Den regnblöta läderfotbollen var tung att få i huvudet, och träffen med boxhandsken i mitt mellangärde tömde mig på luft.

Visst var våra lekar vilda, men vi gick ut i livet beredda att resa oss när vi halkar omkull.

Finnas eller inte

Den berömde tyske (han bodde i Königsberg) filosofen knackade ur sin snugga, och fyllde den med färsk tobak. Sedan repade han en tändsticka och tände, och tänkte: ”Så är det alltså. Ingenting finns, och ingenting finns inte.”

Böcker

Eftersom personlig service är den lilla bokhandelns motto,så får jag ibland historier direkt ur livet. En gång berättade ägaren för mig med yviga gester hur hon berörts av en bok, och legat vaken och gråtit hela natten. Sedan hade hon ringt till förlaget, och bett det ge ut boken med plastade sidor, som skydd mot tårar.

Säkert kan en bok vara himlen, men himlen är också vacker när tjocka svarta moln släpper regn.

Det är tiden

En kvinnlig professor i fysik från Lund sa till mig:
”Du ska reda ut vad tid är!”
Först blev jag kall, sedan kände jag värme pulsera ut från hjärtat, och bilden i fjärran var så tydlig, att jag sa:
”Tiden är fågelns vingslag när den flyger mot evigheten”
Professorn tittade på mig. Men jag vet inte vad hon tänkte.

Äpplet faller

Eftersom jag behövde extra inkomster under studierna jobbade jag ibland i äppeldistriktet.

Arbetet var slitsamt. Därför satte jag mig vid ett tillfälle för att vila. Samtidigt som jag tuggade på ett äpple. Men då dök odlaren oväntat upp, och han skrek rakt ut: ”Mina äpplen ska säljas, inte ätas av tjuvar!” Sedan hotade han att polisanmäla mig, och röt: ”Försvinn!”

Eftersom odlaren inte fick tag på någon annan plockare det året, så blev skörden förstörd. Allt för ett ynka äpples skull.

Gasen i botten

Första gången jag övningskörde inför mitt körkort, så skulle jag starta bilen i uppförsbacke, men den rullade bakåt och krockade med ett träd.

Bilskolläraren svor åt bucklan i plåten, och hotade att stänga av mig. Men jag fick fortsätta, och kunde hålla mitt körkort i handen så småningom.

All vår början bliver svår, sägs det. Kan vi verkligen utvecklas utan att uppleva svårigheter, och lösa problem?

Poetens liv

Först såg du tankfull ut. Sedan frågade du om jag är poet. Då svarade jag: ”Varför tror du det?” Det var därför att jag dricker mycket sprit, och har en oordnad tillvaro.

Kan man leva ett ordnat liv, och samtidigt vara poet? Eller är det för att jag egentligen inte kan, som jag hela tiden försöker, och planerar för mycket, och för noga?

Vad är kultur, på Wikipedia
Till mer kultur av Skalla-Grim

Skalla-Grims tankar på saklig prosa om grunderna i kulturen