Skalla-Grim skriver
—In i buren!—-
Bengt Tomas målar
—Akvarell ”Studium 7”—
Salvador diktar
—Fängslande—
☛
In i buren!
Ett barn kan drivas att bli diktatorkramare. Om barnet saknar makt kan det längta efter beslutsrätt, och börja beundra den med stor makt, en diktator.
Barnet
Johan var en mycket liten pojke, hans mamma och pappa var auktoritära, och Johan måste be om tillåtelse för varje sak han skulle göra. En underlydande i befälsordningen.
Vuxen
Den vuxne bär sin barndom i sig, Johan bar med sig ursprungsfamiljen i det inre, och lydde huvudets order. En militär av låg grad. Han var maktlös, så han hatade makten, och hade under sina många kortvariga arbeten alltid kommit i bråk med chefen, beslutsfattaren. Ryktet spreds i fabrikerna, ingen ville längre anställa honom.
Han tänkte, jag har inget arbete för samhället är ruttet. Han hatade samhället och drogs till den som var motståndare till ordningen. Han längtade efter egen makt, beundrade starka ledare.
Många var arbetslösa, många saknade makt, och den starke ledarens beslutskraft lockade, han lyftes till tronen av den missnöjda massan.
Fängelse
Men i Johan fanns två människor. En med avsmak för makten, hans barndom visade avigsidorna, och en som älskade makt. Båda hans sidor sökte uppmärksamhet och han började pendla så våldsamt mellan dem att hans sinne sprack i två delar.
Den sjuke Johan älskade diktatorn, men diktatorn hatade sjuka, Johan stämplades som obotlig och fick en sjuksäng i ett läger omgivet av taggtrådsstängsel.
↓
Akvarell ”Studium 7”
Är färgen nycklarna som låser upp mitt fängelse?
↑
↓
Fängslande
Jag ängslas svårt,